Igår hade jag en släng av Aspergers. Allt jag såg på bara flödande in i min hjärna och jag hade plötsligt fotografiskt minne. Tanken att nu har äntligen min sjukdom brutit ut blev en besvikelse. I morse var jag lika vanlig som innan.
Men under min lilla Aspergersstund så uppmärksammade jag saker som jag tidigare inte haft potentialen att se. Vad ser jag då? Jo att när 90 % av alla människor pratar med mig, så blinkar det med ena ögat. Inte den traditionella flörtblinkningen utan, jojo lilla gumman det blir nog bra blinkningen. Fruktansvärt irriterande. Så käckt och äckligt. Jag hatar att vara ung tjej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
AsPbergers heter det. Gooooood!
Ja mamma, mamma är en horkärring. Pöss
Och du kan inte staaava mitt barn! :D
Tyst, hora
Skicka en kommentar