Jag har blivit besatt. Jag har hittat ett intresse. Något jag tycker om. Något jag längtar till. Något jag aldrig känner är jobbigt. Något jag inte har mental nedräkning inför.
Efter att ha slaktat min största drivkraft och mitt enda intresse har jag nu något nytt. Tomt har det varit. I minst två år.
Det handlar inte längre om prestationer, min akilleshäl. Det handlar lite om prestation, men mest handlar det bara om att ta sig framåt. Med själva vägen som mål.
Nu vill jag bara ut. I spargrisen slängs slantar till en alldeles egen ärtskida. En Havskajak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar