Fick en dikt av en god vän, Miljas pappa... Den handlar om mig. Aldrig har någon diktat så fint.
Han är väldigt begåvad.. han, Miljas pappa.
Till Fröken Ö....som en flamma i mänskligheten drar hon förbi med en galen glädje till livet, som bör levas här och nu! Sen slocknar hon lite i en koja i skogen under jul & nyår. Men med nya krafter kommer hon som en grindpojke bakom min dörr och singlar med en slant hon tjänat och skriker "Kom nu, jag måste f...å leva" så drar vi ut i vinternatten dricker mjölk på hemvägen!
Det är så att man får tårar i ögonen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Sent omsider, så måste jag ju ändå tippa på hatten. Jag motstår alla impulser att kommentera på ordval, språk och originalitet och säger....
Jo. Fan, nog är det halvhyfsat.
Fotnot: Halvhyfsat är i mer objektiva sammanhang att betrakta som "riktigt bra" eller ibland "förträffligt".
Skicka en kommentar