Utan ström startar samtalen

Igår klockan 20.30 stod jag i burspråket och spanade ut över staden. Jag såg en skillnad, det gjorde jag. Det fanns människors som släckte, men inte nog många och plötsligt hade detta blivit en hjärtefråga för mig. Jag stod och skrek och bannade. Varför gör det svenska folket alltid oss besvikna? Jag blev arg och pekade på olika fönster tills jag inte orkade mer. Säkert blinkade det frenetiskt i någon lägenhet långt borta, av någon knäpp jävel som istället klickade frenetiskt på lysknappen.

Idag hörde jag på nyheterna att ca en halv miljon svenskar hade släckt ljuset. En halv miljon. Över fem miljoner människor röstar på melodifestivalen, det finns ärligt talat inget hopp för mänskligheten. Lika bra att bygga sig en jordkula och bo där i sin ensamhet. Jag hade i alla fall väldigt trevligt med mitt goda samvete. Vi stängde av huvudströmbrytaren och det kan ibland vara det som krävs för att människor ska börja föra vettiga konversationer.