Förvirrade kvinnor

Vad är det med kvinnor i 45-års ålder som är helt disorienterade? Nyss var det in en kvinna här, hon kom in genom dörren men när hon skulle gå hittade hon inte ut ur lokalen? Hon irrade runt och var allmänt förvirrad, skrattade nervöst och sa med gäll röst:
-vart hittar man ut, åh herregud så galet.

Detta är inte första gången jag ser detta mönster hos kvinnor i den åldern. Jag har varit med min egen mamma på stan och promenerat efter storgatan, ibland har vi tagit en sväng på någon bakgata och helt plötsligt vet hon inte vart hon är. Hennes väninnor är likadana. Men det konstiga är att när de exempelvis är utomlands klarar de sig hur bra som helst. Då kan de ta bussar till andra städer, hitta pittoreska lokala restauranger som ingen annan hittar, och de lyckas alltid ta sig tillbaka till hotellet. Konstigt!

Rätt och fel

När människor idag börjar komma upp i 25 års ålder börjar vi räknas som vuxna. Man får en egen meny på restaurangen och behöver inte längre sitta vid barnbordet på 40-årsfesterna. Tydligen är det någonstans här i krokarna klivet in i vuxenvärlden tas.

I fredags var jag och hälsade på en kär vän som jag inte träffat på ett par månader. Eftersom vi inte träffas ideligen handlar våra samtal ofta om människors liv i vår vänskapskrets.
Allt oftare handlar det om vem som ska ha barn och jag lovar det är var och varannan.
När vi pratar om dessa människor som ska ha barn så reagerar jag alltid på ungefär samma sätt:
- men vad säger du, hon är ju bara ett barn, men gud så hemskt, unga pojken, han kan inte bli pappa och så vidare.

Detta är min spontana reaktion. Jag blir rädd, och mest av allt blir jag förvånad. Jag står fast vid att man vid 25 år fortfarande är väldigt ung. Det går inte att jämföra med låt oss säga våra föräldrars generation. Då började folk jobba efter 9:an och man hade fast jobb innan 20. Idag är allt förskjutet. Det tar tid att utbilda sig, göra karriär och hitta ett eget boende. Jag ser denna utveckling som något positivt, jag ser det som en chans för varje människa att kunna vara egoistisk och testa saker innan man behöver ta ett livsavgörande beslut.

Att en 20 åring skaffar barn tycker jag går att likna vid att låta en 5-åring tatuera sig. Visst de finns alltid undantag och det finns de som vet vad de vill. Men saken är den, vill man eller tror man att man vill. Eller vet man helt enkelt inte bättre. Det är svårt att veta när vi har ett samhälle som så starkt präglar oss.

Fortsättning följer…….

Läs Bitterfittan!

Säljarjävel

Igår var jag på Ica Maxi. När jag hade betalat och passerat kassan såg jag en monter från Bredbandsbolaget. Såg två stycken riktiga stekare med backslick, säljarhållning och hela kittet, alltså böjd armbåge händerna framme, redo att gestikulera.

Vände genast ner blicken i backen, strök mig efter motsatt vägg och försökte göra mig själv så osynligt som möjligt. Men inte, de fattade ändå inte vinken utan började vifta med armarna och härja.

- kom hit vi har ett jättebra erbjudande!
- nej tack
- men kom hit, vad har du för leverantör idag?
- jag har er, tack, hejdå!
- men stanna, vad betalar du för din telefoni?
- inget
- men vi har ett jättebra erbjudande
- jag har sagt nej tack 3 gånger och hur kan ni ge mig ett bättre pris än gratis, tack, hej
- men stanna, vi har ett erbjudande
- vad är det du omöjligt inte förstår, jag är nöjd som det är
- men om du tar det här erbjudandet så sänker du din månadskostad….
- det är så billigt så jag vill inte ha det billigare, vad är det du inte förstår

Var till slut bara tvungen att gå därifrån. Vad kan man omöjligt missa. Tyckte jag var tydlig, men tydligen inte.

Din krävande börda!

Jag har köpt en jättefin hortensia till mitt köksfönster. Jag var så nöjd när jag ställde blomman i fönstret förra veckan och såg hur hela rummets karaktär blev komplett.
Men sedan började helvetet.

Jag har sällan varit med om en sådan krävande varelse. Om man missar att vattna den på kanske 8 h så hänger den och är sloken som jag vet inte vad. Alltså är den mer fordrande än ett ammande småbarn. Hortensian håller på att driva mig till vansinne. Den må vara vacker men den är helt jävla dum i huvudet. Jag tar inte sådan här skit från människor så varför ska jag göra det från en växt? Nu är det färdigthaft!

Boktest! Rooooligt

När man gissar fel i vem är hunden så går det såhär!

Schnauzern tillhör de äldsta tyska raserna och kallades ursprungligen för "strävhårig pinscher". Dess utseende har knappast förändrats. Hundarna är mer robusta än slanka, kraftiga, muskulösa och kvadratiska till kroppsbyggnaden. De ar intelligenta och duktiga jägare av råttor och andra smådjur.




Jag presenterar Herr Gruber.

Världens bästa klätterträd

Idag har jag klättrat i världens bästa klätterträd. En stor fet braka gran. Det är säkert 17 meter till toppen och perfekta grenar hela vägen upp. Lärde mig något nytt idag om trädklättring. Det optimala är inte att ha skoterskor och bautadunjacka. Eller som min käre far sa.

-Du är för svag och fet skyll inte på något annat

En gammal skolkamrat

Tidigare ikväll satt jag och min mamma och kollade i en hundtidning. Helt plötsligt visar mamma den här bilden:



Mamma pekar på hunden som är en engelsk setter och säger:
- Men gud vad lik, vad hette nu den här pojken du gick i skola med?

Jag ser på bilden och svarar med en självklarhet.
-Men det är ju ***** *******


Här kommer en enkel en, vem är detta!

Sallad

Idag bjöd jag min kära vän Marie på middag. Vi åt grekisk sallad. När vi hade ätit en stund pillade Marie ut en brun grej från ett salladsblad och sa:
- Det är en skalbagge i min sallad
- Men sluta svamla, det är salladkrydda svarade jag.
- I så fall har kryddan vingar

Efter lite efterforskningar kom vi fram till att det faktiskt var någon form av insekt. Kort därefter blev jag knepig i skallen och fick för mig att det krälade i hela min mun och att jag nog hade svalt ett helt lass med skalbaggar. Kände mig som John Coffey i the green mile när han healar Tom Hanks. Nu sitter jag bara och väntar på att det ska börja spruta insekter ur min mun.