Hämtare, en sorts byrå

Idag bar det iväg på auktion, prick klockan 10.30 stod likbilen utanför och puttrade. Innan avfärd till B-town stämde vi upp med några vänner för att sjunga på ett ålderdomshem för ett 32- års barn, efter fyra hurran drog vi vidare.

Väl framme började förhandlingarna. Jag och käre Headon ville som vi redan förutspått ha samma prylar. Eftersom vi inte är dumma utan mycket förnuftiga människor beslutade vi oss för att inte trissa buden utan istället försöka komma överens. Det hela slutade med en lottdragning, där Herr Headon drog det längsta strået.

Överenskommelsen löd:
Fröken Ö: 50-talslampa och Dominofat av Stig Lindberg.
Herr Headon: Svart/vit kanna från samt en klassisk tidningskorg från 50-talet. Det bör tilläggas att tidningskorgen var det snyggaste och mest åtråvärda.

Auktionen började. Jag ropade in det första objektet som var ett set rakknivar. Auktionsförättaren frågade mig om jag hade skägg, han skulle bara veta att jag har mustasch. Rakknivarna är till min far som återigen snöat in totalt på konstiga begär. Denna gång är det old school raktillbehör.

Kivar, två till varje handled när tanterna på auktionen blev för jobbiga

Herr Headon fick sitt kära tidningsställ för 40 riksdaler medan jag gick bet på båda mina föremål som gick på över 500 kronor styck. Istället ropade jag in en gnallgrön ryamatta, fat från rörstrand, en låda linnelakan och en tjurhårsmatta i rött och orange.


Min fina och gröna rya. Bättre än riktigt gräs


Rörstrand. 40 pix, and I like it

Herr J ropade nog in mest på hela auktionen och utan tvivel de mest suspekta objekten. Järnskrot, manglar från 1800-talet, rågjärn och gruvlykor. Han var på väg att ropa in en säck med äckliga barndockor i plast, men vi lyckades stoppa honom. En konstig farbror fick dem istället.

Herr Headon spanade in en byrå med utsnidade figurer och sa att den skulle de ha i sovrummet att ha TV:n på. Helt plötsligt började han att buda. Jag har aldrig hört hans stämma så tydlig och uppspelt. -40,60. Klubbad till nr 12. Headon verkade helnöjd och kunde inte förstå hur den kunde gå så billigt. Jag och J blev glada och skrattade med, att han kunde bli så uppspelt över en mjölktunna. Ombudet kom fram med mjölktunnan och ställde den vid våra platser. Headon kollade på den lite snett och frågade Herr J vad fan han hade köpt.

–Jag?, svarade herr J. Det är ju du som köpt den, det är ju vår nya TV-möbel?

-Är det den som är en hämtare, jag trodde det var något konstigt namn på byrån svarade herr Headon. Behöver jag tillägga att vi låg dubbelvikta efteråt.

Herr Headons TVmöbel aka byrå

Efter att Herr J fått ropa in lite vackra mingvaser, blysänken och en massa glas åkte vi hemåt mot Blåshålet igen. Eftersom vi hade tagit med oss matsäck blev det picknick på hemvägen. Vi hittade den mest ultimata platsen, en leråker vid en avstängd väg. Headon skrek hela tiden om att vi skulle sätta oss i solen. Positiva som Herr J och jag var över att äntligen få njuta av årets första picknick hittade vi en solstrimma just framför bommen. Innan vi hade dukat klart och satt oss till ro fanns det ingen sol mer. Men fika skulle vi. Headon drack kaffet som shots och rökte nervöst. Dock var det årets första picknick och jag hade inte kunnat tänka mig en bättre avslutning på dagen och start på sommaren.


Fika på en en vacker och speciell plats


Snyggaste fikakorgen


Herr J kör alltid med broderad duk, det enda som saknades för dagen var Pelargonian.