Idag jobbar jag hemma. Likt en småbarnsförälder är jag helt slut. Doris hade feber igår och var jättehängig. Jag var oroligare än under ett bombhot och dramatisk som man är tog jag ut död och begravning i förskott. Hade Helena Bergström sett mig igår hade hon gått i förtidspension. Nu snackar vi tårar och bara bröst.
Fått tid hos veterinären efter lunch. Som jag la på luren efter att ha beställt en akuttid förvandlades fröken Doris till sitt piggaste jag. Jag åker dit ändå med risk för att vara hundhypokondriker.
Nyss var det hit en rörmockare och kollade rören. I vanlig ordning gömde jag knivarna och höll mig i närheten av dem. Känns väldigt friskt att alltid utgå ifrån att hantverkare och dylikt som entrar ens hem är våldtäktsmän. Dock var denna man ett undantag, han gjorde bara sitt jobb och gick sedan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åhh lill dorran då! Hoppas hon börjar må bättre...
En fråga bara:
- Räknas det som VAB eller blir det
VAH? och funkar det likadant lr?
//J
Ursäkta att jag sitter och skrattar högt men din liknelse med Helena Bergström är fan rolig.
Det finns få som kan gråta så mycket som hon- det är snor och hela köret.
Jag hoppas också att hunden mår bättre, först läste jag "feber och jättehårig" vilket också var roligt. Du är som roligast när du är ledsen.
MOha.
Skicka en kommentar